Familjen Carlströms Blog

Vattnet gick redan den 9 april för mamma. Mamma visste att det skulle hända något då. Hon hade räknat 266 dagar från dagen jag blev till; 15 juli fram till den 9 april. Och mycket riktigt. Efter att gått omkring på Ikea Barkarby och åkt bil hem, så gick vattnet när hon klev ur bilen hemma på parkeringen

Pappa och mamma ringde efter mormor, som åkte hem och passade storebror och så åkte de till sjukhuset. Där sa de att mamma troligen hade kissat på sig, men det visste ju både jag och hon att det inte var sant. Sen när läkaren skulle undersöka mamma såg de att det verkligen var vattnet som hade gått.

Pappa och mamma åkte hem igen, för att åka tillbaka vid ett på natten till den 10:de. På morgonen hade värkarna försvunnit, så pappa och mamma gick ut och gick i Uppsala ett par timmar.

Vid sex på kvällen blev mamma flyttade till en vårdavdelning och pappa åkte hem. Då satte värkarna i gång ordentligt och intensivt. Mamma fick Petidin som inte hjälpte ett dugg. En sköterska där sa till mamma att hon inte kunde ha så ont redan, så mamma blev väldigt ledsen. För hon hade jätteont.

Klockan tio på kvällen fick hon nog och ringde efter pappa. Pappa var snabbt på plats trots att det är några mil emellan. Samtidigt som pappa kom var mamma på väg ner till förlossningen. Där fick hon pröva akupunktur men de hjälpte inte heller ett dugg.

Strax efter tre på natten började de göra i ordning för ryggbedövning, då hade mamma inte sovit på ett dygn och började bli ordentligt trött. Men strax innan de tänkte sticka mamma kom första krystvärken och drygt en halvtimme senare var jag ute. Jag vände mig ett halvt varv på väg ut och navelsträngen låg runt halsen, så jag fick lite syrebrist.

Jag var 48 cm lång och vägde 3120 gr. Mamma och pappa tyckte att jag var så liten jämfört med storebror.

Vi åkte hem vid fyra samma dag. (Pappa och mamma ville åka tidigare, men min blodsockerhalt hade inte blivit stabil förrän då.) Det första min storebror gjorde var att låna mig sin snuttefilt. Gulligt va?!

Jag tyckte om min mammas bröst första veckan, men sen lyckades jag aldrig bli mätt, så då fick det även bli flaska. De första sju veckorna fick jag både bröst och flaska, men sen blev det flaska.

När jag var två och en halv månad flyttade vi till Halmstad.

Den 23 juli döptes jag i Kärlekens kyrka. Min morbror var dopförrättare och mormor sjöng en sång. Det var bara släkten som var med på mitt dop, eftersom våra vänner bor så långt bort, men vi får säkert nya vänner här.

Det var allt för den här gången.

28/1 – 01
Vad kul det är att leva! Man lär sig något nytt nästan varje dag. Fast vissa lärdomar skulle jag nog kunna vara utan…som att inte ta Marcus leksaker eller dra honom i håret. Då blir han arg och jag åker på en propp. Fast då behöver jag bara gråta lite, så kommer mamma eller pappa. Då får jag kramar och Marcus får skäll…men sen får han också en kram.

Sen den 17 december kan jag krypa och sen den 26 december går jag med lära-gå-vagnen. Det är kul! Men jag har inte fått någon kläm på hur man gör, när man svänger. Jag har också i dagarna börjat gå efter möbler.

Ibland, när Marcus åker på sin brandbil, så går jag bakom. Det är jättekul! Marcus kör långsamt då, så att jag hinner med. Han är jätte snäll min bror! Mamma säger att det lyser om mig, när jag tittar på Marcus och att det lyser i Marcus ögon, när han tittar på mig. Om vi inte är arga eller ledsna på varandra, förstås.

Jag har fått tänder. Tre stycken. De två första kom på min sex månadersdag och den tredje kom nu vid nio månader.

Jag har varit sjuk också. I slutet av november blev jag hemskt förskyld ( Marcus också). Pga förskylningen fick jag öroninflammation och däremellan hade jag tre-dagars-feber.

Nu är jag också förskyld, precis som Marcus. Vi har båda haft svårt att sova på nätterna…så jag har sovit med pappa och mamma har ofta sovit med Marcus i hans säng.

Pappa och mamma vill, att jag ska börja sova i min egen säng, men det vill verkligen inte jag! Det är mycket mysigare att sova med dem!